|
Menstruationen
Menstruationscykeln
Kvinnors menstruationscykler varierar och den vanligaste längden är någonstans mellan 23 och 35 dagar. De längdvariationer som förekommer kan vanligtvis spåras till fasen före ägglossningen (follikelfasen). För de flesta kvinnor går det sedan 12–16 dagar från ägglossningen till dess att nästa menstruation börjar (den luteala fasen).
Första dagen på din menstruationscykel är första dagen du har mens. Själva menstruationen varar i allmänhet mellan 3 och 7 dagar. De eventuella menssmärtor du har är vanligtvis som värst under första mensdagen, eftersom hormonerna i kroppen då tvingar livmodern att stöta ut slemhinnan som byggdes upp under föregående cykel.
I inledningen av cykeln skickar kroppen en signal till hjärnan att börja producera follikelstimulerande hormon (FSH). Detta stimulerar utvecklingen av folliklar (vätskefyllda hålrum som vart och ett innehåller outvecklade ägg) i dina äggstockar och folliklarna börjar producera östrogen. Östrogennivån är som lägst under första menstruationsdagen och börjar därefter öka.
Den ökande FSH-nivån får vanligtvis endast ett av dina ägg att börja mogna i sin follikel. Follikeln blir större samtidigt som den ökande mängden östrogen i kroppen ser till att livmoderslemhinnan fylls med näringsämnen och blod. Detta sker för att det befruktade ägget (om du blir gravid) ska ha tillgång till allt som behövs för att det ska växa. Höga östrogennivåer förknippas också med förekomsten av "fertilt sekret", som är tunt och halt. Spermier simmar lättare genom det här sekretet och kan överleva upp till 5 dagar i det.
Östrogenet i din kropp fortsätter att öka och når slutligen en viss nivå som medför en kraftig ökning av det luteiniserande hormonet ("LH-stegring"). LH-stegringen ger ägget den sista skjuts som behövs för att det ska mogna helt och frigöras från follikeln. Det är detta som är ägglossning. Även om många kvinnor tror att de har ägglossning på dag 14 är det inte alltid så. Dagen för ägglossning varierar beroende på hur lång menstruationscykeln är. En del kvinnor kan uppleva en viss smärta när de har ägglossning.
När ägget har lossnat rör det sig längs äggledaren till livmodern. Ägget överlever bara i högst 24 timmar, men eftersom spermier kan överleva i upp till 5 dagar är du som mest fruktsam dagen innan och samma dag som du har ägglossning. Det är då som du har störst möjlighet att bli gravid om du har samlag utan preventivmedel. Så snart du har haft ägglossning börjar follikeln producera ett annat hormon som kallas progesteron.
Progesteron stärker tillväxten av livmoderslemhinnan ännu mer så att den förbereds för ett befruktat ägg. Samtidigt börjar den tomma follikeln att brytas ned, men den fortsätter att producera progesteron och börjar dessutom producera östrogen. Symptom på premenstruell spänning (PMS), som exempelvis ömhet i brösten, svullnadskänsla, trötthet, nedstämdhet och lättretlighet, börjar under cykelns luteala fas.
Om ägget inte befruktas sjunker dina östrogen- och progesteronnivåer när den tomma follikeln krymper – eftersom hormonerna inte längre behövs. Utan stödet från de höga hormonnivåerna börjar den tjocka livmoderslemhinnan som har byggts upp att brytas ned och kroppen stöter ut den obehövliga slemhinnan. Detta är början på din mens och inledningen på nästa cykel.
Om ägget har befruktats bibehålls den tomma follikeln av de ökande nivåerna av graviditetshormonet hCG (humant choriongonadotropin) och fortsätter att producera östrogen och progesteron betydligt längre (cirka 8 veckor), tills moderkakan (som innehåller alla näringsämnen som embryot behöver) är tillräckligt mogen för att graviditeten ska kunna fortskrida.
Klicka på denna länk – Vad som händer under menstruationscykeln – om du vill se en animerad visning av menstruationscykeln.
Upp
PMS
Vad är PMS?
PMS (premenstruell spänning) är en term som används för att beskriva de olika symptom som många kvinnor upplever under andra hälften av menstruationscykeln.
PMS omfattar en lång rad symptom, och man uppskattar att upp till 75 procent av alla kvinnor upplever ett eller flera av symptomen varje månad. Symptomen kan vara:
Ömmande bröst
Nedstämdhet
Ängslan och oro
Huvudvärk
Koncentrationssvårigheter
Trötthet
Lättretlighet och ilska
Uppsvälld mage
Sug efter viss mat
PMS-symptom förekommer allra mest bland kvinnor i 20- och 30-årsåldern, men alla kvinnor som menstruerar kan lida av PMS. De flesta kvinnor drabbas bara av lindriga eller måttliga besvär, men i vissa fall kan PMS ge upphov till allvarliga problem.
Vad förorsakar PMS?
Ingen vet vad PMS egentligen beror på, men man tror att det är fråga om en överreaktion på de förändrade hormonnivåerna i kroppen i samband med menstruationscykeln. Det antas också att kemiska förändringar i hjärnan kan bidra till PMS, och att dieten kan ha en viss inverkan (i synnerhet salt mat och drycker med koffein).
Hur vet jag om jag har PMS
Det finns inget test som kan visa om du lider av PMS eller inte, men det finns olika sätt att diagnostisera PMS. Det finns dock andra medicinska problem som kan ge liknande symptom, så om du är orolig eller upplever att PMS påverkar ditt liv alltför negativt, är det bäst att du beställer tid hos din gynekolog.
Som en hjälp för dig själv eller din gynekolog att diagnostisera PMS är det bra om du för dagbok i tre eller fyra månader och antecknar alla fysiska och psykiska symptom som du har och vilka dagar du har mens. Försök att varje dag göra en anteckning om hur du mår. Efter tre eller fyra månader kan du förmodligen urskilja att symptomen följer ett mönster. Även om mönstret kan variera mellan olika menstruationscyklar, brukar kvinnor med PMS lägga märke till att deras symptom upphör mycket snabbt efter att själva mensen har börjat. Ett annat mönster som kan hjälpa din gynekolog att diagnostisera PMS är om du under menstruationscykeln har en vecka som är helt utan symptom.
Vad kan jag göra för att lindra mina symptom?
Det finns många möjligheter för dig att lindra dina symptom, men du kanske får pröva dig fram innan du hittar en metod som passar dig.
Kvinnor som tränar regelbundet i lagom doser lider mindre ofta av PMS, vilket i första hand beror på att träning minskar stress och spänningar och kan göra dig på bättre humör. Om du lider av PMS kan du kanske lindra symptomen genom att gå, simma eller springa i 30 minuter tre gånger i veckan.
Om dessa enkla förändringar av livsstilen inte hjälper mot dina besvär är en annan möjlighet att be din gynekolog om p-piller, eftersom sådana har visat sig kunna lindra PMS-symptom. Din gynekolog kan också ordinera andra hormonbehandlingar än p-piller och – vid svåra PMS-besvär – skriva ut antidepressiva läkemedel.
Oavsett vilka erfarenheter du har av PMS är det bra för dig att förstå mer om vid vilka tillfällen du känner av symptomen och vad de beror på.
Upp
Smärtsamma menstruationer
Normal menstruation kan vara smärtsam och de flesta kvinnor har någon gång lidit av menssmärtor. En del kvinnor har mycket smärtsamma menstruationer (kallas även dysmenorré), som kan göra dem sängbundna under några dagar varje menstruationscykel.
Det finns två typer av dysmenorré – primär och sekundär. Alla kvinnor har högre nivåer av ett hormonliknande ämne som kallas prostaglandin kring tiden för menstruation. Prostaglandin utlöser de sammandragningar som ser till att obehövlig slemhinna i livmodern stöts ut varje menstruationscykel. Vid primär dysmenorré är emellertid prostaglandinnivån högre än vanligt. Det medför kraftigare sammandragningar i livmodern, vilket kan vara mycket smärtsamt.
Sekundär dysmenorré beror också på prostaglandinnivåer som orsakar smärta, men dessa är en följd av ett bakomliggande problem, som till exempel endometrios (när delar av livmoderslemhinna växer utanför livmodern), adenomyos (myom) eller en infektion.
Primär dysmenorré (mycket svåra smärtor vid menstruation) kan bara diagnostiseras när sekundär dysmenorré har uteslutits.
Menssmärtor kan behandlas med receptfria värktabletter, men om du har mycket svåra menssmärtor och oroar dig för det bör du diskutera med läkare.
Upp
Riklig menstruation
En del kvinnor lider av riklig menstruation, vilket även kallas menorragi och definieras som omåttligt rikliga och långvariga blödningar. Vid "normal" menstruation handlar det om sammanlagt 6–8 teskedar blod, men det är så gott som omöjligt att mäta detta i praktiken. Om du märker att du behöver byta tampong eller binda titt som tätt (mer ofta än vad som rekommenderas på förpackningen), och om du ser stora blodklumpar kan du ha onormalt riklig menstruation.
Riklig menstruation kan bero på flera olika saker, som exempelvis hormonrubbning, spiral eller myom. För många kvinnor kan orsaken vara okänd.
Kvinnor med mycket riklig menstruation upplever dem oftast som smärtfria, men du kan dessutom lida av smärtor. Om smärtorna är mycket svåra och din menstruation i praktiken hindrar dig från att leva ett normalt liv några dagar varje månad, bör du beställa tid hos din läkare för att diskutera hur du kan lindra smärtorna och den rikliga menstruationen.
Om du fortsätter ha riklig menstruation kan du bli anemisk, det vill säga få järnbrist. Det kan leda till trötthet och en känsla av kraftlöshet. Om du börjar känna dessa symptom och har riklig menstruation bör du kontakta din läkare.
Det finns flera olika sätt att behandla riklig menstruation beroende på vad som orsakar problemet. Om din rikliga menstruation beror på hormonrubbningar finns det en mängd olika läkemedel som kan avhjälpa dessa. Du kan även ordineras läkemedelsbehandlingar som påverkar hur blodet koagulerar med följd att du förlorar mindre mängd blod varje månad.
Om du lider av rikliga och långvariga blödningar bör du kontakta din gynekolog som kan undersöka orsakerna och föreslå behandlingsåtgärder.
Upp
Utebliven menstruation
Efter att ha haft en fullständigt regelbunden menstruationscykel under flera år kan en del kvinnor plötsligt uppleva att mensen uteblir under 6 månader eller mer. Det första du bör göra om detta inträffar är att kontrollera att du inte är gravid genom att antingen utföra ett graviditetstest för hemmabruk eller ta kontakt med din barnmorska eller gynekolog.
Den medicinska termen för utebliven menstruation i mer än 6 månader är amenorré. Att menstruationen plötsligt upphör kan bero på många olika saker, bland annat snabb viktökning eller viktminskning, överdriven träning och stress. Om du upplever att du har blodvallningar och minskad lust för sex kan det vara första tecknet på att du är på väg in i klimakteriet.
Oavsett vilka symptom du har bör du alltid kontakta din gynekolog om din regelbundna menstruation plötsligt upphör.
Upp
|
